PCB – Polyklorerade Bifenyler – användes flitigt som kemisk tillsats i isoleroljor fram till förbudet som infördes i Sverige 1978. PCB är skadligt för både människa och miljö.

När SCARTAB demonterar elanläggningar i alla spänningsnivåer behöver hänsyn tas till förekomst av PCB. SCARTAB testar alla transformatorer och elektrisk utrustning som återvinns för närvaro av PCB. Ett intressant faktum är att PCB återfinns i komponenter tillverkade långt efter 1978.

De transformatorer som påvisar PCB-innehåll transporteras till Fortums anläggning i Kumla. Genom SCARTABS samarbete med Fortum Recycling & Waste utförs en miljöriktig återvinningsprocess av utrustning som både SCARTAB och Fortum omhändertagit. SCARTAB tar fullt ansvar från site till smältverk.

1. Introduktion till PCB

Polyklorerade bifenyler, förkortat PCB, är en grupp syntetiska organiska kemikalier som består av 209 olika kongener, eller varianter, som alla delar samma grundstruktur men skiljer sig åt i antalet och placeringen av kloratomer på bifenylmolekylen. Dessa kemikalier är fettlösliga, kemiskt stabila och har god elektrisk isoleringsförmåga, vilket ledde till deras omfattande användning i industrin från 1930-talet till 1970-talet.

2. Användningsområden

PCB användes i en rad olika produkter och tillämpningar, inklusive:

• Elektriska transformatorer och kondensatorer: PCB användes i elektrisk utrustning på grund av dess goda elektriska isoleringsförmåga som gjorde PCB idealisk för användning i transformatorer och kondensatorer, där PCB kunde hantera höga spänningar och temperaturer utan att brytas ned.
• Värmeöverföringsvätskor och hydrauloljor: PCB användes också som värmeöverföringsvätskor och hydrauloljor på grund av deras termiska stabilitet.
• Byggnadsmaterial: PCB tillsattes i vissa byggmaterial, såsom fogmassor och plast, för att förbättra deras hållbarhet och motståndskraft mot eld.
• Färg, plaster och lim: De tillsattes också i vissa färger, plaster och lim för att förbättra deras egenskaper.

PCB tillverkades under flera decennier och användes globalt, vilket ledde till att stora mängder av dessa kemikalier spreds i miljön.

3. Hälsoeffekter av PCB

PCB är kända för att ha en rad allvarliga hälsoeffekter på människor och djur. Dessa inkluderar:

• Cancer: PCB är klassificerade som sannolikt cancerframkallande för människor av Internationella cancerforskningsinstitutet (IARC). Långvarig exponering för PCB har visat sig öka risken för olika typer av cancer, inklusive lever- och gallgångscancer.
• Hormonstörningar: PCB kan störa kroppens hormonsystem, vilket kan leda till reproduktionsproblem, såsom minskad fertilitet och missbildningar hos avkomma.
• Immunsystemet: PCB-exponering har kopplats till försvagat immunsystem, vilket kan leda till ökad mottaglighet för infektioner och sjukdomar.
• Neurologiska effekter: PCB kan påverka det centrala nervsystemet och har kopplats till utvecklingsstörningar hos barn, såsom inlärningssvårigheter och beteendeproblem.
• Leverskador: PCB-exponering har också visat sig orsaka skador på levern och kan leda till leverförstoring och andra leverrelaterade sjukdomar.

4. Miljöpåverkan och bioackumulation

En av de mest oroande aspekterna av PCB är deras förmåga att bioackumuleras i näringskedjan. PCB bryts ner mycket långsamt i miljön, vilket innebär att de kan finnas kvar i mark, vatten och sediment under lång tid. När PCB väl har kommit in i ett ekosystem, tenderar de att anrikas i fettvävnaden hos levande organismer. Detta innebär att högre rovdjur, inklusive människor, kan exponeras för högre PCB-koncentrationer genom sin kost, särskilt via fet fisk och andra djurprodukter.

5. Global spridning och förbud

På grund av deras negativa hälso- och miljöeffekter började många länder att reglera och förbjuda användningen av PCB på 1970-talet. I Sverige förbjöds PCB 1972, och internationella insatser, såsom Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar (POP-konventionen), har sedan dess syftat till att begränsa och eliminera användningen och utsläppen av PCB globalt. Trots dessa förbud fortsätter PCB att vara ett betydande miljöproblem på grund av deras långlivade natur och tidigare omfattande användning.

6. Sanering och hantering av PCB-förorenade områden

Sanering av PCB-förorenade områden är en komplex och kostsam process. Det finns olika metoder för att hantera PCB-föroreningar, inklusive:

• Uppgrävning och deponering: Den mest direkt tillgängliga metoden är att gräva upp förorenad jord och deponera den på särskilda avfallsanläggningar. Detta är dock dyrt och innebär risker för spridning av PCB till omgivningen.
• Termisk behandling: PCB-förorenad jord kan behandlas med hög temperatur för att förstöra PCB-molekylerna. Denna metod är effektiv men kräver mycket energi och är dyr.
• Bioremediering: Vissa mikroorganismer kan bryta ner PCB under specifika förhållanden. Bioremediering är en lovande metod men är fortfarande under utveckling och inte alltid tillämpbar på alla typer av PCB-föroreningar.
• Kapsling: I vissa fall där det inte är möjligt eller praktiskt att avlägsna förorenad jord, kan man kapsla in föroreningen med barriärer för att förhindra spridning av PCB.

Effektiv sanering kräver också noggrann övervakning och hantering för att säkerställa att PCB inte sprids ytterligare eller orsakar ytterligare skador på miljön och människors hälsa.

7. Historiska exempel på PCB-föroreningar

Det finns flera kända fall av PCB-föroreningar som har fått betydande uppmärksamhet. Ett exempel är Hudsonfloden i New York, där stora mängder PCB släpptes ut av tillverkare av elektrisk utrustning under flera decennier. Trots pågående saneringsinsatser är PCB-föroreningen fortfarande ett allvarligt miljöproblem i området.

8. Internationella åtgärder och lagstiftning

På global nivå har Stockholmskonventionen varit ett centralt verktyg för att hantera och eliminera användningen av PCB och andra långlivade organiska föroreningar. Konventionen trädde i kraft 2004 och har ratificerats av över 180 länder. Den syftar till att skydda människors hälsa och miljön genom att eliminera eller minska produktionen, användningen och utsläppen av farliga kemikalier som PCB.

9. Nutida utmaningar och framtida perspektiv

Trots förbud och saneringsinsatser fortsätter PCB att vara ett problem på grund av deras kvarstående närvaro i miljön. Nya studier visar att PCB fortfarande kan finnas i äldre byggnader, särskilt i fogmassor och elektriska utrustningar, vilket utgör en risk för människor som arbetar eller bor i dessa miljöer. Framtida utmaningar inkluderar att förbättra saneringstekniker, övervaka PCB-nivåer i miljön och hantera fortsatt exponering från äldre material.

10. Sammanfattning

PCB är ett exempel på hur industrikemikalier kan ha långvariga och allvarliga konsekvenser för både miljö och hälsa. Trots deras användbara egenskaper har PCB blivit en global miljöfara på grund av deras motståndskraft mot nedbrytning och förmåga att ackumuleras i levande organismer. Genom internationella insatser och strikt lagstiftning har användningen av PCB kraftigt minskat, men utmaningar kvarstår för att hantera deras kvarstående närvaro i miljön. Effektiva saneringsstrategier och fortsatt forskning är avgörande för att minimera de långsiktiga riskerna associerade med PCB.